missana

Nu är jag hemma igen. Har varit med Lotta och några ett tag.
Idag har varit en sån där "inte min dag idag" dag. Kändes fel redan från när jag vaknade fan.
Och kvällen slutar inte bättre. Sitter här och känner mig som världens mest ensamma människa i hela världen. Fast de är jag ju inte. (Jag vet) Men tror att många kan känna likadant som mig ibland.
Tror de är för ångesten. De är ångesten och jag. Ingen riktigt förstår. Säger jag "jag mår dåligt" så får jag till svar "finns för dig" eller nåt liknande. Men även om dom finns för mig så försvinner inte ångesten. Visst de kan bli bättre med folk närhet men aldrig riktigt bra... Jag verkar väl som värsta emot nu men de är jag ju defenitivt inte. Mår bara psykiskt dåligt som vilken människa som helst kan göra.
Vet inte hur jag ska göra med något i mitt liv just nu. Och de suger. :/

Men men, ska gå o tvätta bort sminket osv snart sen krypa ner i sängen o glo lite på tv.
Sov gott!
/ A~